Varför svärmar honungsbin?

swarm2

En svärm honungsbin ser sig själv som en enda individ. Foto: Apinordica.

Ett bisamhälle, som kan bestå av 10.000–70.000 enskilda bin, ser sig själva som en enda individ. Det är naturligt för bina att vilja svärma för att föröka sig och bli två individer. Svärmningen inträffar på försommaren, oftast före midsommar. Eftersom antalet bin i samhället under denna period kan öka med flera tusen om dagen känner bina ofta att det börjar bli ont om plats i bikupan och att deras drottning inte längre har plats att lägga ägg.

Vad kan biodlaren göra för att undvika att bina svärmar?
Biodlaren kan motverka svärmningen genom att se till att det finns plats för äggläggningen och för att lagra honung. Det kan man göra genom att lägga till en ny våning ovanpå bikupan. Biodlaren kan också hjälpa bina och förekomma svärmning genom att dela på dem och skapa två eller flera bisamhällen från ett.

Hur vet de var drottningen är?
I maj, juni har bisamhällena gjort nya drottningar och när det blir fint väder är de mogna att födas. Innan de kryper ur sin cell så ”tutar” eller ”ropar” de för att höra om den gamla drottningen har gett sig av med hälften av bina i samhället eller om hon fortfarande är kvar. Om hon är kvar svarar hon och de väntar med att krypa ut. Ljudet av drottningens rop är så högt att man kan höra det utanför bikupan. Lyssna här på binas rop

swarm1

En svärm är på väg att promenera in i sin nya kupa ledd av sin drottning. Hon är grönmärkt och kan ses lite till höger om mitten på bilden: Foto: Apinordica.

Hur fångar man en svärm?
Om svärmen sitter väldigt högt ska man inte riskera livet genom att klättra upp för att ta ned den. Sitter svärmen så att den kan nås på ett säkert sätt håller man exempelvis en papplåda eller svärmfångstkupa under svärmen, skakar och borstar ner bina i lådan eller kupan. Placera sedan lådan med öppningen nedåt i skuggan ganska nära platsen där svärmen satt. Avvakta en stund, se efter om bina flyger in i lådan eller om de flyger bort från den. Om bina flyger in har du fått med drottningen och kan ta med svärmen hem. Om bina däremot flyger bort från lådan sitter drottningen kvar på svärmplatsen och du får göra om proceduren.

lottaswarm

En biodlare ”slår in” en svärm i en ny kupa. Foto: Apinordica.

Vad gör man med den nya svärmen?
Ställ svärmen svalt och på kvällen kan du ”slå in” (eller skaka ner) den i en ny kupa. Placera gärna lite foder- eller honungsramar i nya kupan så att bina har mat på plats. Fodret kan vara sockerlösning.
Man kan antingen låta bina promenera in genom kupans fluster (ingång) på en så kallad svärmbräda eller slå in dem i kupan ovanifrån.
Om du ser en svärm och inte själv kan ta hand om den, kan du kontakta en biodlare i närheten.
Du hittar dina lokala biodlare på www.biodlarna.se

Sticks bina?
När bina svärmar sticks de sällan, och överlag sticks de betydligt mer sällan än många tror. Honungsbin använder bara sin gadd i nödvärn eftersom de själva dör efter sticket. När de nyligen svärmat​ har de honungsblåsan full och är mätta och snälla. Har svärmen däremot hamnat i dåligt väder och inte hittat ny boplats kan de ha använt upp sin matreserv och vara ilskna.

​Kan man mata bin?
​Bin känner igen sin biodlare och kan komma och ”hälsa” om man tar det lugnt. Om man tar lite honung på fingret och håller fram kommer bina och äter, och då kan man faktiskt se deras pyttesmå röda tungor.
Se när kocken Paul Svenssons son Alvin matar bin.

Varför är det viktigt att ta hand om bina?
Honungsbin är mycket viktiga pollinatörer och behövs för att vi ska få mat som bär, frukt och raps. Sverige behöver fler bin och fler biodlare. Läs mer

Bifakta: Lotta Fabricius Kristiansen

samhalle

På bilden hänger drottningceller som ett pärlband längst ner på ramen. De gör flera drottningceller för att var säkra på att det verkligen blir nya drottningar. Den drottning som föds först kommer att döda de andra redan innan de hunnit krypa ut ur cellen. I övrigt är det mest arbetsbiceller i ramen. De celler på bilden som ser större ut och inte hänger lodrätt är drönarceller. Foto: Apinordica.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInEmail this to someone