”Vi smakar honung som man smakar vin” – möt huvuddomaren för SM i Honung

Foto: Torbjörn Lagerwall

När Svenska Bin under hösten arrangerar Svenska Mästerskapen i Honung för första gången är det Viktoria Bassani som leder juryarbetet. Hon är biodlare sedan 2005, diplomerad honungssommelier med examen från universitetet i Bologna och har tidigare varit svensk juryordförande i Apimondias World Beekeeping Awards. Vi har frågat henne varför Sverige behöver ett eget honungsmästerskap, hur en bedömning går till – och vad som skiljer en guldmedaljerad honung från en burk som bara är ”okej”.

Varför behöver Sverige ett eget SM i honung?

– I många länder finns en lång tradition av att lyfta fram och belöna honung av hög kvalitet – i Storbritannien har man haft National Honey Show i över hundra år, och våra grannländer Norge och Danmark har byggt upp mycket uppskattade mästerskap på senare år. I Sverige har vi duktiga biodlare och fantastisk honung, men vi har saknat en nationell samlingspunkt som visar upp mångfalden och kvaliteten för konsumenter, handel och media. Det är vad SM i Honung ska vara.

Du har suttit i jury för honung på internationell nivå. Vad är annorlunda med den modell ni bygger upp här?

– Vi har tittat mycket på hur Norge har gjort med sitt NM i honning, som har vuxit till över 350 tävlingsbidrag och stort intresse från både kockar och media. I Sverige väljer vi en modell som bygger på  anonym, sensorisk bedömning, . Bidragen märks med ett nummer – ingen i juryn vet vems honung de bedömer förrän allt är klart. Det gör bedömningen rättvis och tar bort alla förutfattade meningar.

Hur går själva bedömningen till, rent praktiskt?

– Varje tävlingsbidrag bedöms utifrån ett antal poängsatta parametrar med max 20 poäng totalt. Guld brukar landa på 19 poäng eller mer, silver på 17 eller mer och brons på 15 eller mer. Vi tittar på sådant som doft, arom, smakrikedom och längden på eftersmak, textur och konsistens – och såklart att honungen är fri från defekter som jäsning eller främmande smaker. De mest rutinerade jurymedlemmarna bedömer sorthonungarna, som ställer högre krav på sensorisk kompetens, medan flerblomshonungarna bedöms av en bredare jury med kompletterande profiler – till exempel någon från distributionsledet, från gastronomin och en erfaren honungsproducent.

Vad letar du efter när du bedömer en honung – vad skiljer en riktigt bra burk från en medioker?

– För mig handlar det om tre saker: aromrikedom, smaklängd och att honungen är fri från kraftiga, udda smaker – sådant som kan påminna om stall eller unkenhet, och som oftast beror på hantering snarare än på binas nektarinsamling. En riktigt bra honung har en tydlig karaktär som håller i sig i munnen, och den berättar något om var och när den är skördad. Det är därför jag brukar jämföra det med vin – ursprunget märks i glaset, eller i det här fallet i burken.

Vilka honungar och kategorier kan man tävla med?

– Vi öppnar med kategorier inom både flerblomshonung och sorthonung – till exempel lind, ljung, raps, maskros, skogsbär, vildhallon och honungsdagg – plus särskilda klasser för naturligt och kristalliserad honung. Är det för få bidrag i en kategori ett år går de in i flerblomsklassen istället, så ingen behöver oroa sig för att skicka in ”fel” honung.

Vad krävs för att skicka in ett bidrag?

– Man ska vara registrerad honungsproducent i Sverige – tävlingen är inte öppen för distributörer eller handlare, det ska komma direkt från den som producerat honungen. Man skickar in minst 1000 gram i sin vanliga konsumentförpackning, men utan etikett, eftersom bedömningen är anonym. Vattenhalten ska vara under 20 procent – 23 för ljunghonung – och för sorthonung krävs en pollenanalys som styrker vilken nektarkälla som dominerar.

Vad hoppas du att SM i Honung ska leda till, på lite längre sikt?

– Jag hoppas att det blir en verklig kvalitetsmotor för svensk honung. Att fler konsumenter förstår vilken variation och kvalitet som finns i vår inhemska honung, att handeln får lättare att lyfta fram svensk honung och allra helst lokal honung i hyllan, och att vi biodlare får ett forum för att lära av varandra. På sikt skulle jag gärna se att det växer vidare, kanske mot ett nordiskt honungsmästerskap tillsammans med Norge; Finland och Danmark. Men först ska vi få det svenska mästerskapet på fötter – och jag ser fram emot att smaka igenom årets skörd.

Registreringen till SM i Honung 2026 öppnade den 1 september och anmälan stänger den 16 oktober – för ljunghonung gäller förlängd anmälningstid till den 30 oktober. Läs mer om kategorier, regler och hur du anmäler dig på